Historik

De första uppgifterna om något som  liknar akupunktur kommer från Kina cirka 2.000 år f.Kr. Liksom vid andra medicinska metoder förklarar den traditionella kinesiska medicinen kroppen, hälsan och läkekonsten utifrån sin dåvarande världsuppfattning.  Utgångspunkten var den Taoistism som utvecklades cirka 600 f.Kr och senare beskrevs av Lao Tse. Redan då kände läkarna till bland annat puls, blod, olika inre organ samt lungornas roll i utbytet mellan luft och blod. För att studera hur kroppen fungerade användes levande fångar som fick ställa upp med sin kropp. Därmed har TKM (Traditionell Kinesisk Medicin) funnits länge som en helhet för det medicinska tänkandet i Kina. Det praktiska utövandet av akupunkturliknande tekniker har däremot funnits långt innan TKM skapades.

 

Till Europa kom akupunkturkunskapen dels via kirurger på handelsfartyg dels via jesuitmunkar. Dessa grupper kom i kontakt med akupunktur i Japan och Kina. Under 1800-talet kom metoden i kliniskt bruk i Europa, kanske framför allt i Frankrike och Tyskland. Även då ansågs effekten förmedlas via nervsystemet och att bäst effekt sågs vid muskuloskeletala smärtor och migrän. En uppfattning som gäller även idag.

 

År 1829 disputerade Gustaf Landgren med en avhandling om akupunktur i Uppsala. Metoden omtalades i Läkaresällskapets årsberättelser under åren 1825 och 1826. Landgren beskrev kliniska erfarenheter kring akupunktur. Sammanfattningsvis menade han att det förelåg bra effekter vid: neuralgier, reumatiska sjukdomar, lokala spasmer, tandvärk, huvudvärk, gikt, lumbago, lamhet och en del andra symtom.

 

Efter att USA:s dåvarande president Nixon rest till Kina 1971 blev intresset för akupunktur mycket stort i västvärlden. Där visades under operationer helt vakna, leende patienter som var smärtfri – vilket naturligtvis kunde ifrågasättas. Bedövningsmedlet var akupunktur, nålar som stimulerades manuellt eller med elektricitet under ingreppet. Detta ledde till att forskning initierades i västvärlden både kring akupunkturens mekanismer och kliniska effekter.

Modern utveckling

Akupunktur kan lära vården vårda

Här nedan presenterar vi delar ur artikeln ”Akupunktur kan lära vården vårda” från tidningen Forskning och Framsteg publicerad år 2009.  

 

Sedan 1984 är akupunktur godkänt av Socialstyrelsen som en metod att behandla smärttillstånd i sjukvården. År 1993 upphörde denna reglering, och nu ställs samma krav på akupunktur som på annan behandling i sjukvården. Det innebär att det numera är tillåtet att ge akupunktur vid olika sjukdomstillstånd, inte bara som smärtlindring, så länge det sker ”enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Påverkar hormoner

Elisabet Stener-Victorin, som är docent och sjukgymnast och verksam vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, (uppdatering; sedan år 2017 Professor i Reproduktionsfysiologi vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, Solna), har studerat hur akupunktur påverkar hormonsystemen. Hon undersökte kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom, PCOS. Benämningen kommer sig av att det med ultraljud går att se många, små och outvecklade äggblåsor i äggstockarna. Orsaken är höga halter av manligt könshormon, och i värsta fall kan PCOS leda till infertilitet. En grupp kvinnor fick äkta akupunktur, medan andra motionerade tre gånger i veckan på egen hand, men med stöd via telefon. Den tredje gruppen fick endast information om god livsstil vad avser mat och motion.

Tidigare har forskarna sett att kvinnor med PCOS har ökad aktivitet i det så kallade sympatiska nervsystemet, som inte går att styra medvetet. Frågan var om akupunktur eller fysisk träning kunde sänka aktiviteten. Det visade sig att så var fallet, och aktiviteten minskade i ungefär samma grad hos de kvinnor som hade fått akupunktur och de som hade motionerat.

Att akupunktur kan påverka hormonnivåerna har man tidigare sett i försök med råttor.

Hjälp att tänka sig frisk?

Många av dessa studier pekar på att en viktig del i akupunktur är patientens positiva förväntan. Placebo kallas den positiva effekt som kan uppstå utan att en viss metod i sig har någon verkan. På latin betyder placebo ungefär ”jag ska göra gott”, och det är just det som patienten hoppas att behandlingen ska föra med sig.

Ett problem vad gäller att utvärdera akupunktur är att det är svårt att skilja dess specifika effekt från placeboeffekten. Ett gemensamt drag för dagens sätt att simulera akupunktur är nämligen att behandlaren vet om det handlar om äkta vara eller ej. I idealiskt upplagda experiment ska varken patienten eller behandlaren veta vilken metod som används i de enskilda fallen, så kallade dubbelblinda försök.

 

Människohjärnan förändras

Att både äkta och simulerad akupunktur visar sig ge fysiologiska förändringar har även kommit fram i nya studier. Men effekterna är intressant nog av olika slag. Richard E. Harris, akupunktör och biträdande professor i anestesi vid University of Michigan i USA, presenterade nyligen hur tjugo kvinnor med smärtsyndromet fibromyalgi fick sina hjärnor avbildade före och efter behandling. Här fick hälften simulerad akupunktur, resten äkta.

Båda grupperna upplevde smärtlindring, men när forskarna tittade på avbildningarna framträdde två olika mönster. Det som mättes var hur tillgängliga en speciell typ av mottagare i hjärnan är för ett radioaktivt märkt ämne som liknar kroppsegna, smärtstillande endorfiner.

Hos gruppen som fått simulerad akupunktur kunde efter fyra veckors behandling allt mindre radioaktivt ämne binda till hjärnans mottagare, något som syntes som en svagare signal. Detta tolkades som att dessa patienter tillverkade mer endorfin, som då trängde bort det tillsatta ämnet.

Hos gruppen som fick äkta akupunktur sågs i stället att mer radioaktivt ämne band till hjärnans mottagare. Detta tolkades då som att det hade utvecklats fler mottagare. Att fler mottagare kan bildas hade forskare tidigare kunnat se hos råttor som fått upprepad behandling med vibrerande nålar, motsvarande så kallad elektroakupunktur.

Att båda resultaten som sågs hos kvinnorna är placeboeffekter, tror inte Richard E. Harris.

– Nja, det var ju resultat av helt olika mekanismer så det håller jag för osannolikt, säger han.

Men intresset för att undersöka akupunktur för att bättre förstå placebo är stort.

Akupunktur som modellsystem

Mats Lekander, docent och biträdande föreståndare på Osher Centrum vid Karolinska Institutet, tycker att den vanliga sjukvården är dålig på att använda placeboeffekten. Enligt honom finns stor anledning att tro att bra kontakt stärker personens tilltro till behandlingen.

– Vår hjärna försöker luska ut saker om framtiden och har förmåga att sätta i gång olika fysiologiska processer, som att aktivera smärtlindringssystem.

Det faktum att skillnaden i effekt mellan riktig akupunktur och simulerad minskar tycker han inte är deprimerande, utan tvärtom lovande.

– Det ger ledtrådar till hur man uppnår god förväntanseffekt. Det kanske inte talar för akupunktur, men det ger en inblick i hur vi ska bemöta människor för att på bästa sätt utnyttja förväntan, säger Mats Lekander.

 

För att läsa hela artikeln gå in på https://fof.se/tidning/2009/8/artikel/akupunktur-kan-lara-varden-varda

 

© 2019. Created with Wix.com

  • Facebook - Grey Circle
  • LinkedIn - Grey Circle
  • Google+ - Grey Circle

September 2017

Acupuncture and Connective Tissue - Learn more about connective tissue.

Gå in och lyssna på Youtube till       Dr Helena Langevin MD             Director for Osher Centre for Integrative Medicine. 

Lyssna till hennes och kollegors forskning om Akupunktur.

February  2019

Default Mode Network as a Neural Substrate of Acupuncture: Evidence, Challenges and Strategy.

Acupuncture is widely applied all over the world. Although the neurobiological underpinnings of acupuncture still remain unclear, accumulating evidence indicates significant alteration of brain activities in response to acupuncture. In particular, activities of brain regions in the default mode network (DMN) are modulated by acupuncture. DMN is crucial for maintaining physiological homeostasis and its functional architecture becomes disrupted in various disorders. But how acupuncture modulates brain functions and whether such modulation constitutes core mechanisms of acupuncture treatment are far from clear. This Perspective integrates recent literature on interactions between acupuncture and functional networks including the DMN, and proposes a back-translational research strategy to elucidate brain mechanisms of acupuncture treatment.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6378290/pdf/fnins-13-00100.pdf

Yuqi Zhang et al. 2019

Frontiers in Neuroscience 

April 2020

Activation of LXRβ Signaling in the Amygdala Confers Anxiolytic Effects Through Rebalancing Excitatory and Inhibitory Neurotransmission upon Acute Stress.

The balance of major excitatory (glutamate, Glu) and inhibitory (γ-aminobutyric acid, GABA), named as E/I neurotransmission, is critical for proper information processing. Anxiety-like responses upon stress are accompanied by abnormal alterations in the formation and function of synapses, resulting in the imbalance of E/I neurotransmission in the amygdala. Liver X receptors (LXRs), including LXRα and LXRβ isoforms, are nuclear receptors responsible for regulating central nervous system (CNS) functions besides maintaining metabolic homeostasis. However, little is known about the contribution of LXRs in E/I balance in regulating anxiety-related behaviors induced by stress. In this study, we found stress-induced anxiety led to the expression reduction of LXRβ not LXRα in mice amygdala. GW3965, a dual agonist for both LXRα and LXRβ, alleviated anxiety-like behaviors of stressed mice through activation of LXRβ, confirmed by the knockdown of LXRβ mediated by lentiviral shRNAs in the basolateral amygdala (BLA). This was paralleled by correcting the disequilibrium of E/I neurotransmission in the stressed BLA. Importantly, GW3965 exerted anxiolytic effects by correcting the promoted amplitude and frequency of miniature excitatory postsynaptic current (mEPSC), and augmenting the decreased that of miniature inhibitory postsynaptic current (mIPSC) in the stressed BLA. This suggests that stress-induced anxiety-like behaviors can largely be ascribed to the deficit of LXRβ signaling in E/I neurotransmission in BLA. These findings highlight the deficiency of LXRβ signaling in the amygdala linked to anxiety disorder, and LXRβ activation may represent a potential novel target for anxiety treatment with an alteration in synaptic transmission in the amygdala.

Yu W et al. 

Neurotherapeutics (2020)